En tid i Tyskland

Kräftskivan igår blev riktigt lyckad. God mat (jag skippade kräftorna dock), fina hattar, trevliga människor, sång (en hann vi med) och fint väder tills det blev riktigt kallt och det blev zwischenparty på Koplinghaus istället. Tyvärr så har jag ju inga bilder men kanske får jag ta del av Malins och Karins sedan! Bra kväll!

Jag började denna sega söndag med att gå igenom alla bilder som finns på datorn. Det finns en del. Här kommer ett gäng från alla möjliga tillfällen.

det bästa jag sett

jossie gick loss på sminket

jag och emil var snygga på min avskedsfest

i tyskland på utbyte

 

avslutar med de två finaste bilderna jag äger. bästa mamma och pappa!

 

Idag gick jag upp 8.30(!) och gick ut på långpromenad. När jag kom hem gjorde jag äggröra till frukost och det var sehr lecker. Har också hunnit prata med fina bibbi i ca 1½ timma. Fan, man kanske alltid ska gå upp så tidigt. Nu ska jag hoppa in i duschen innan jag ska ge mig ut på stan och leta fina presenter samt köpa snygga hattar. Ikväll är det kräftskiva som gäller!

Vill gå på bal igen

Nu är den första praktikveckan över. Den har varit tuff, tuffare än jag trodde att det skulle bli. Som sagt, man är inte riktigt van att trampa runt i 8 timmar varje dag efter att ha varit jordens slöaste i 7 veckor. Hur som helst så har den första veckan varit väldigt bra. Första dagen var sådär lagom bra men det har blivit bättre och bättre för varje dag- gott tecken. Min andra handledare eller plasthandledare eller vad jag ska kalla honom, Reine i alla fall, är så himla snäll. Dagen efter glasbitolyckan kom han och frågade om allt var ok. Han hade hört om min olycka med glasbiten och undrade om mitt finger var bättre. Jag svarade med att det inte var såå farligt men han lovade att fixa Handschuhe till mig och att vi såklart inte kan ha det på detta viset. Så ja, Reine tar väl hand om mig. Ser till att jag får alla mina raster och inte fler glasbitar i fingrarna.
I torsdags tänkte jag och Malin att vi skulle ha en lugn torsdagkväll med pizza och jordgubbar (fantastisk kombo hehe). Det började bra. Sedan kom några stolpskott till tyskar in i köket och härjade, och vad som härjade ännu mer var brandlarmet som gick igång. Vi var tvungna att lämna Kolpinghaus och Malin sprang för att rädda Christian och gänget som även de bor där. Trodde hon ja.. Klart att Christian hade orsakat detta tjutande! Alltså detta är så sjukt kul och det är svårt att berätta det för det låter inte lika kul som det faktiskt var, men kort och gott: Christian skulle laga manlig mat. Han ställer ugnsformen med pommes på ett underlägg på bordet. Ställer sedan in formen i ugnen igen. Problem nr.1: Han glömde stänga av ugnen igen. Problem nr.2: Underlägget av kork har fastnat under formen så det ligger i 250-gradersugnen i ca 15 minuter. Det börjar ryka ordentligt, brandlarmet går igång, fönstrena öppnas och Christian står och slår med en soppkvast för att försöka få stopp på tjutandet. Till slut blir det tyst och han tänker att det här var ju inga problem. Knack, knack och utanför dörren står hela Kolpinghaus och snart även två brandbilar och två ambulanser. In kliver världens största brandman för att kolla läget och där står vi och har jämt göra att hålla oss för skratt, och Malin, hon filmar, ha ha. (Varsågoda att titta, den ligger på facebook) Slutet gott allting gott, och som der Opfer des Tages sa: Maten blev jävligt god.
Värt att tillägas är också att alla strassenbahns som går utanför var tvungna att stängas av pga allas vår mr.C.

Som att detta inte vore nog denna lugna torsdagskväll. Efter många rökmoln och skratt senare när jag skulle gå hemåt så hamnade jag i värsta inlines-racet. Hur rädd tror ni inte jag blev när jag gick på en lugn, mörk gata och helt plötsligt kommer flera hundratals människor åkandes på inlines och dessutom bärandes på pannlampor. Jag överdriver inte när jag säger att jag var den enda som gick i ett par skor. Jag hittade en grusväg att gå säkert på och under tiden jag gick och kolla in alla människor som susa förbi så tänkte jag: vi bara måste skaffa inlines.

Igår hade vi lektion med Stephan och ungefär två tredjedelar av tiden gick ut på att göra narr av en viss person som orsakat mycket problem under de senaste dagarna, ha ha. På kvällen var jag, Malin, Jonas och Jan iväg på den årliga Schützenfesten i Neuss för att se paraden samt äta crepes och dricka öl. Det visade sig att paraden inte är förrän idag, men också att de har grymt goda crepes men tyvärr inte så god weizen i jämförelse med vissa andra. Nu ska ni få se gårdagens köp:

Hemma efter andra dagen på ikea. Idag var det betydligt mycket bättre. Reine tog hand om mig idag och han var mycket snällare. Har så förbannat ont i fötterna nu så jag vill bara skrika rätt ut. Trampar runt bland ljusen och tavlorna hela dagarna och det känns i fötterna när man kommer hem. Idag när jag stod och packade upp doftljusen blev jag som vanligt avbruten av "Entschuldigung, wissen Sie wo......", i det här fallet ville personen veta var de små stearinljusen finns men använde ett ord jag inte hört. Jag vände mig om och såg ut som ett jävla frågetecken av två anledningar; 1.vad fan är teelichten (stavning?) 2.han såg ut som Fabio Lanzoni. Hade jämt göra att hålla mig för skratt för jag tänkte på Rebecca och hur hon låter när hon pratar om denna man. Den här killen var i lite mindre format men annars på pricken lik. Han började precis som alla andra jävlas med mig för att jag är svensk och inte fattar någonting och sedan kom han tillbaka och dunka mig i ryggen och talade om vad teelichten är.
Nu ska jag alldeles strax träffa Polina och laga mat, jihoo längesen! Tschü(ss) (man är lite coolare utan ss tydligen)

Nu är första praktikdagen avklarad. Var såklart ute i alldeles för god tid för att jag var nervös så jag satt på station i typ en halvtimma. Det roligaste var när jag och Malin upptäckte att vi satt med ryggarna mot varandra på perrongen, haha. Det var bra med lite pepptalk innan vi tog varsitt tåg, åt varsitt håll, till varsitt ikea. När jag skulle kliva av tåget kunde jag såklart inte öppna dörrarna så jag hann inte gå av innan tåget började rulla. Det tyckte tyskarna var skitkul. Som tur var gjorde det inte så mycket vilken station jag gick av på, fick gå lite längre men det var lugnt. Väl på ikea fick jag träffa min handledare som var världens snällaste tysk med rött hår. Fick snygga jobbkläder och sedan fick jag träffa bitchen som jag jobbar med. Komiskt att hon också hade rött hår kom jag tänka på nu, dock bara i luggen och topparna. Hur som helst så var hon lite skum. Hon pratar liksom inte. Vi satt tysta och åt lunch i 20 min och det berodde inte på mig fast att jag är den som inte kan prata i det här fallet. Jag försökte och hon mumla nåt på tyska och sedan ville hon vara tyst verkade det som. Men äh det gör inte så mycket, förutom henne och att det var för lugnt idag så var det bra. Tror att det blir betydligt mycket bättre med tiden också! Det blir nog några roliga månader där! Nu är jag så trött så jag tittar i kors. 8-timmarsarbete  var man ju inte van vid. Skönt med lite ordning i vardagen igen! Godnatt

Idag har jag: lämnat av emelie & tobbe vid bussen (vi har haft det sjukt bra, tack för dessa dagar!), solat och fått färg på benen till och med (kors i taket) och lagat crêpes med Malin. Vi tyckte att det var ett fint avslut på våra 7 veckor i skolan. Nu ska ni få se på crêpes

5 dl mjölk
3 dl mjöl
½ tsk salt
4 ägg
smör

Sedan sist har jag visat Düsseldorfs bästa sidor för E&T. Vi har turistat lite, druckit mycket öl och besökt de konstigaste av konstiga ställen typ. I torsdags blev det en riktigt kul kväll. Hängde först vid Rhein tills det började blåsa något fruktansvärt helt från ingenstans. Tog med dem till Zum Schlüssel (såklart) och sedan andra ställen som jag inte har någon aning om varför de finns över huvud taget, ha ha. Kul hade vi hur som helst!
Igår var jag tvungen att börja dagen med att jaga efter en gata som inte finns med på kartan. Den ena tysken var mer otrevlig än den andra och fan vad jag var arg. Till slut hamnade jag mitt ute i ingenstans (utanför D-dorf) och kunde få ett nytt bankkort. Fort gick det men jävlar i havet vad det blev klurigt på annat sätt.
Därefter mötta jag upp turisterna och vi var turistiga uppe i Rheinturm, åt glass, hängde i solen, åkte till Nachbar igen , och det är vad vi gjort, i korta drag. Idag väntar en dag i solen, shopping, picknick vid Rhein och utekväll under ledning av Christian tror jag!

Morgen! Behöver inte vakna förrän om 20 min men det är skönt att vakna av sig själv och slippa höra alarmet tjuta, även fast jag vaknar till Empire of the sun varje morgon.
Gårdagen var väldigt bra med Emelie och Tobbe. Gud vad glad jag blev av att se dem. Blödig som jag är så brast det nästan när jag kramade Emelie men hon sa att "Nej Bullen, nu får du skärpa dig", så det gick bra, haha. Vi åt döner, åkte sedan till Nachbar där vi satt ett tag och sedan hängde vi en stund med de andra vid Rhein som planera inför Amsterdam dit de åker på fredag. Väldigt trevlig kväll!
Idag skulle det tydligen bli 37 grader här i Düsseldorf, heelt galet och det är ju sådär att jag inte vill gå utanför dörren eftersom jag får panik i sådan värme. MEN är det 37 grader ute betyder det att det är minst 57 grader i mitt rum, och dessutom ser det inte ut att vara, eller att det ska bli, 37 grader varmt ute idag. Hoppas på det bästa. Frau Sabine var i alla fall snäll och ville att vi skulle slippa den hemska värmen i klassrummet idag så vi ska åka till ett slott i Benrath. Därefter ska jag försöka få allt det här med nytt kort fixat. Tanten jag pratade med senast gav mig såklart fel nr så jag hamnade hos en galen tysk.Thanks. Det är synd att inte allt är som med bretzels, man behöver inte göra någonting knappt, det levereras åt en direkt.

Utvilad, bra dag i skolan, fint väder, idag kommer Emelie och hennes guy Tobbe hit och därför kunde jag inte vara på bättre humör! Förut träffades vi i princip varje dag och nu har vi inte pratat en enda gång i telefon, bara på msn ibland. Ska bli så skönt att ses igen och prata och skratta och äta så mycket som vi alltid brukar göra. Det bästa är att de stannar ända till söndag så vi har massa tid att umgås. Några direkt planer har jag nog inte dessa dagar utan det bestämmer vi tillsammans sen. Ikväll har jag dock bestämt att vi ska till Nachbar (som är extra bra onsdagar) och därefter får vi se!
Nu ska jag städa, duscha, handla mat och sedan röra mig mot Hbf för att möta upp dessa två, jihoo

ps. Jag behöver inte längre säga "eine bretzel bitte". Den ligger fint i en påse på disken när jag kommer på morgonen. Love Kamps. ds

Godkväll! Nu har jag precis ätit potatismos och en fiskpanett med nån slags örtfyllning (som det är i typ allt jag handlar) och jag är så mätt så jag håller på att spricka. Ni vet hur mättande potatismos är och även hur gott det är och det är ingen bra kombo. Jag var såklart slö och gjorde pulvermos men ååh vad gott det var.
Ikväll har jag också varit ute och gått med Malin. Det var jätteskönt men mycket varmare ute än vad jag hade räknat med. Vi gick över bro 2 och tillbaka på bro 1 (som vi brukar kalla dem), och så satt vi vid Rhein en stund. Måste passa på att vara utomhus när det är så fint väder. Snart kommer hösten börja komma hit och det kommer bli kallt som satan. Det är i alla fall vad jag tror.
Nej, nu ska jag duscha och sedan lägga mig och läsa Das doppelte Lottchen. Måntro om jag ska lyckas somna tidigt ikväll. Jag ska i alla fall göra ett försök. Vill bara att det ska bli onsdag nu, det blir en bra dag! Ciao

Jag har tillbringat natten på en råttbiten madrass på tredje våningen. När jag och Polina var påväg hem från bion igår så cyklade det förbi en kille på våran gata. Han skrek "Alles klaaar" efter oss och cyklade sedan tillbaka, förbi oss på trottoaren. Han stirrade på mig på ett sätt som nästan fick mig att kräkas, snappade åt sig min väska och cyklade iväg. Jag har aldrig sprungit så fort och inte heller skrikit så många fula ord så högt på så kort tid. Till ingen nytta såklart, jag sprang väl en fyra-fem gator innan jag insåg att det inte var någon mening. Alltså paniken man känner när man ser en människa försvinna med i princip hela sitt liv, den känslan är helt sjuk.. Jag hade min svenska mobil i handen när detta hände men allt annat låg i väskan; nycklar hem, plånbok, min tyska mobil och min nya fina kamera. Jag satte mig på trottoaren och skrek och grät lite till, Polina kom ifatt mig och en tysk ringde polisen. Polisen kom och de kastade in oss i polisbilen. Jag fick beskriva honom och vad som hade hänt och vi åkte runt på Düsseldorfs gator för att leta efter honom men åter igen: till ingen nytta. De skjutsade hem oss igen, skrev en rapport och jag ringde och spärrade mitt kort. Tack gud att Polina bor här också så jag fick sova hos henne. Vaknade upp runt 8.30 efter att ha sovit väldigt illa i ett par timmar, blev påmind om hur förjävligt mitt liv är för tillfället och så knackade det på dörren. Där står två poliser med mina nycklar och min mobiltelefon i händerna. Idioten hade spridit ut mina saker på gatan ett par kvarter bort och allt var kvar förutom det viktigaste såklart- plånbok och kamera. De bad mig följa med till polisstationen för att kunna säga om cykeln de hittat var den han cyklade på igår, vilket det var. Så där klev jag in tillsammans med två macho-poliser iklädd shorts och Polinas Burger Boy-tröja med bränt, yrvaket ansikte med morgonfrilla som hette duga, sa att det var den cykeln och hämtade min filt, av alla prylar (den hade också legat utslängd på gatan). Där fick poliserna något att skratta åt minsann. Blev hemskjutsad igen och vad som händer nu är att de ska höra av sig igen och jag ska eventuellt peka ut honom. Jag trodde inte att de skulle ta detta så allvarligt, hade lika gärna kunnat bli utskrattad bara men så var det verkligen inte.
Jag är så jävla arg. Jag förstår mig inte på människor, speciellt inte sådana som inte gör ett skit för att hjälpa. När jag sprang efter honom så kom det ett gäng gåendes precis där han cyklade. Jag skrek åt dem och de hade kunnat sätta en käpp i hjulet på honom om de ville, men de bara skrattade. Jag vet att det hade kunnat vara värre för om jag kunnat göra större motstånd så hade han väl slagit ihjäl både mig och Polina istället för den här killen är sjuk, det syntes tydligt. Jag fick ju tillbaka nycklarna så jag har ett hem igen, men det andra.. Det är bara saker, jag vet. Men det gör ont iallafall.

Igår kväll, skön kväll vid Rhein med Malin, vin och godis. Trötta 11 och skulle hem men kom hem 4 timmar senare. Skumma tyskar påväg hem. Även denna tysk tvingade mig att dansa med honom, jag förstår inte. Först börjar en dansa salsa med mig och så nu denna. Skittyskar. Tack men nej tack och så sprang jag hem. Imorse ringde Malin och tvingade med mig ut i solen. Är numera bränd. Helt bränd. Nu ska vi på utomhusbio och se Australia.
Mycket kortfattat, skriver senare tänkte jag. Bilder kommer då också. För övrigt så har jag fullt upp med att trycka på upptaget när det ringer på min tyska telefon. Hur man blir av med en stalker ska ni både få läsa om och se imorgon. Jag, Malin, Polina och Christian har stora planer inför morgondagen. Det börjar spåra ur, något måste göras. Hoppas det blir som vi tänkt, ni kommer inte bli besvikna.