En tid i Tyskland

Var beredda på rörigt inlägg med lite för många svordomar. Om inte massa saker hade gått fel idag hade jag varit på jättebra humör. Det började med att jag vaknade upp med en öm tå. Orkade inte tänka så mycket på det. Skyndade och blev klar på 15 minuter som varje morgon (jag är inte slow längre. vi bortser från det faktum att jag ser mer och mer ut som skräp för varje dag som går). Hoppade på fel s-bahn. Igen. Men det var ju lugnt, hann höra precis i tid att jag faktiskt satt på fel, så jag klev av och skulle ta bussen. Satte mig och rabblade verb med prepositioner och då åkte såklart bussjäveln förbi. Fick vänta ytterligare en kvart och frysa stjärten av mig. Väl på ikea gick det rätt bra, men dagen var ganska lång. Tån började göra mer och mer ont, men det är knappast så att jag kan ta av mig vedklabbarna till skor när jag vill. Fick se glad ut och slita vidare. När klockan äntligen slog 17.00 rusade jag därifrån och struntade i att säga hejdå till the bitches. Det kändes bra, de förtjänade inget hejdå. Jag däremot förtjänade att få vara larvig en torsdageftermiddag med nageltrång. Firade helg med en bretzel och gick in på h&m. Hittade grymma saker på rean och tänkte först köpa alltihopa. Slutade med att jag inte orkade prova något av det- bra av mig. På väg ut såg jag de vita skorna som jag köpte FÖR EN VECKA SEDAN och bara använt EN HALV GÅNG. De hade de SÄNKT PRISET på. Till 9€. NIO! Jag ville skrika rätt ut. Jävla helvete. Okej, jag köpte skojävlarna på h&m och sätt en tvåa framför nian så vet ni att de inte kostade mycket. Det där är ändå störande, speciellt när jag bara är så arg helt i onödan dagar som denna. Jag hade kunnat köpa trettio bretzels för de pengarna. Ja skit samma, skorna är mina och jag gillar dem. När jag kom hem och tog av mig strumpan såg min tå förjävlig ut. Svullen, röd och härlig. Det var bara att ta fram saxen och innan jag ens hunnit nudda den så kände jag att detta går inte. Stoppade en hel knäckemacka i käften för att inte bita av mig läppen men jag gav upp ganska fort. Gick upp till Polina och lagade mat istället, och hon fick mig som vanligt på bättre humör. Hon tyckte synd om mig och min fot så hon gav mig en liten chokladkaka som jag skulle äta när jag lite senare skulle försöka klippa upp tån för andra gången. Det var precis vad som behövdes. Nu sitter jag här med en om möjligt ännu rödare tå men jag hoppas den är bra imorgon. Något positivt är att jag fick använda mitt sy-kit igen som jag köpte för ett tag sen. Nog för att jag använde det till foten, men ändå. Aaa och sen så tappade jag gardinen i min tallrik med yoghurt precis. Punkt och hej då